Fallskador bland äldre är ett betydande hälsoproblem. Varje år skadas tusentals människor med stort lidande som följd och stora kostnader för samhället. Det är dessutom den vanligaste dödsorsaken, jämfört med andra olyckskategorier. Genom flera nationella och regionala utredningar vet man att merparten av fallen sker i den egna bostaden – i sov- och badrum. Det krävs ett aktivt förebyggande arbete där man gör en riskanalys för den enskilde och en genomgång av vad som kan förorsaka fallolycka – både i det egna hemmet och i den nära yttre miljön.
av Glenn Liljedahl, Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Linnéstaden
Att falla omkull och skada sig och få en fraktur på ett ben eller en arm kan vi alla råka ut för. Det är tyvärr betydligt vanligare för personer över 65 år och orsakerna är oftast flera. Nio av tio fallolyckor drabbar denna åldersgrupp. Statistik visar också att var tredje pensionär faller omkull varje år, vilket motsvarar ett falltillbud i minuten.
Problemen har inte uppmärksammats i media tillräckligt mycket och det satsas väldigt lite på forskning kring fallolyckor. Trots detta har ett stort antal kommuner valt att genom olika projekt driva dessa frågor i form av upplysningskampanjer och kvalitetsutveckling vad gäller att förebygga och förhindra att människor faller, samt att tillvarata kunskaper och erfarenheter och med relativt små medel förbättra inom- och utomhusmiljöer. Om många hjälps åt, kommun/landsting, pensionärsorganisationer, fastighetsägare, apotek, primärvård och andra kan man gemensamt göra mycket för att förhindra fallskador. Dessutom är det samhällsekonomiskt en stor vinst att göra eftersom kostnaden för fallskador är svindlande; mellan fyra och sex miljarder kronor årligen.
Är hemmet en ”riskzon”?
Svaret är ett klart ja på denna fråga. De vanligaste riskerna i hemmet är lösa mattor och sladdar, hala eller våta golv, dåliga skor och tofflor, trösklar och stegar. Men det är även vanligt med brist på motion, för litet vätskeintag och slarv med maten. Till detta kommer även trötthet, yrsel och ett stort läkemedelsintag.
Undvik att snubbla, halka och snava – Förebygg!
-ta bort eller fäst lösa sladdar, lägg halkskydd under mattorna, ta bort trösklar
-använd skor och tofflor som sitter på ordentligt och har friktionssulor, antihalksockor finns också
-lägg en antihalkmatta i badkaret och en utanför, använd badbräda och vägghandtag
-en stadig stegpall eller stege med handtag är bra
-res dig långsamt från sittande så att du inte blir yr, sitt gärna på sängkanten en stund
-ta på kläder och skor i sittande ställning
-stärk belysningen och på natten behövs ett tänt ledljus, till exempel ”plug-in-lampa” i vägguttaget
-för den som har tendens att falla finns speciella byxor med polstring vid höfterna som ett stötskydd.
Riskanalys – hur gör man den?
Man kan riskanalysera sitt egna hem och sin närmaste omgivning. Titta med kritisk blick på varje rum, kök, hall med mera och gå igenom om det finns något där som utgör en risk för snubbla eller halka. Det är lämpligt att göra detta tillsammans med någon närstående eller varför inte en god granne för att undvika så kallad hemmablindhet. En enkel checklista där man kan ”bocka av” de olika delar som man går igenom är bra. Dessutom kan man anteckna den mängd vätska som man dricker dagligen för att få en överblick, även en lista på de läkemedel som utgör dagsintag och i samtalet med sin läkare få veta om något läkemedel kan ge yrsel som biverkan. Man kan försöka att öka sin motion eller rörlighet. Kan man inte gå ut på promenad varje dag så kan sitt-gympa vara ett gott alternativ.
Den närmaste utemiljön
Det är också viktigt att titta lite extra på vilka risker som finns i den egna närmiljön. Även här kan en enkel checklista vara bra att ha. Hur ser det ut i trapphus och i entrén? Är trapporna hala? Finns det ledstång hela vägen ner? Hur är belysningen? Är stensättningen eller asfaltbeläggningen utanför entrén ojämn? Det är oftast den invanda miljön som kan utgöra risk för fall. Där har man inte alltid den skärpta uppmärksamhet som behövs. Att åtgärda de brister som kan finnas är inte den enskildes ansvar eller möjlighet men det går att vända sig till förvaltare av fastigheten för att påtala riskerna och därigenom få dessa minimerade.
Checklista för att ringa in problemet
Vill du få mer information om vad du kan göra själv och om du vill få tag på en checklista kan du få hjälp. Fråga din hemtjänstpersonal om du har hjälp från hemtjänsten eller vänd dig till stadsdelsförvaltningen i Linnéstaden. (se nedan) På primärvården finns också en folkhälsoplanerare med stor erfarenhet som du kan ringa till för råd och stöd. Du kan förstås även tala med din distriktssköterska på Vårdcentralen.
Hur kan fallskador förebyggas på effektivt sätt?
Om inget görs för att hejda utvecklingen kommer antalet fallolyckor år 2050 vara 90 procent fler än idag enligt en prognos från Räddningsverket. Det är en utveckling som ingen vill se. Att ta tillvara all den kunskap som finns och i större utsträckning samverka mellan många olika aktörer samt att göra varje innevånare mer upplyst och informerad om orsaker och risker – kan vi hejda en negativ utveckling. Linnéstadens stadsdel vill aktivt arbeta med förebyggande arbete.
Kontakt
Kontakt gärna Glenn Liljedahl, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) om du har frågor. Telefonnummer 031 – 365 85 04 (även telefonsvarare där det går att lämna namn och adress)