Slutsatsen av den forskning som hittills är genomförd visar att kultur, i både snäv och vid mening, har positiva effekter på hälsan. Mer studier och forskning behövs, men kulturens självklara betydelse för hälsan finns nu även vetenskapligt bevisad.
av Meta Hammenberg och Karin Mogren
|
”A painting can help us to think something that goes beyond this senseless existence. That´s something art can do”
Gerhard Richter
Gerhard Richter är en tysk konstnär och citatet fångar konstens och kulturens betydelse.
|
- Kulturen kan erbjuda upplevelser då vi kan släppa vardagen, då vi kan glömma oss själva och möta andra.
-
Kulturen kan skapa viloplatser, men den kan också uppröra, provocera och mana till utveckling och förändring
-
Lek och konst är besläktade. Att leka är nödvändigt, även för den vuxna människan. Den skapande processen behöver alla för att vara hela människor.
-
Kultur är en rättighet för alla.
Forskning idag visar också på sambandet mellan hälsa och kultur. Det finns både internationell och svensk forskning inom området. Töres Teorell, verksam på Karolinska institutet, har genomfört studier om bland annat musikens betydelse. Resultaten visar positiva effekter av musikupplevelser både för barn och vuxna. Svårigheter med forskningen är att särskilja den konstnärliga upplevelsen i sig och det sammanhang den utspelas i. Körsång är ett exempel där gruppgemenskapen kan vara lika viktig som själva musiken.
Johan Cullberg, författare och professor i psykiatri, definierar kultur, som människors livsmiljö och beskriver vad avsaknad av kultur kan innebära.
-
Bristande möjlighet till samtal och gemensamma aktiviteter
-
Bristande anknytning till individernas och traktens historia
-
Bristande stöd för stoltheten att vara människa
Kulturen ger människor möjligheter att förstå sig själv och sitt samhälle. Johan Cullberg menar att samhället ska ge möjligheter och platser så att människor kan finna sin individuella och samhälleliga historia.
Kulturaktiva friskare än andra?
Lars-Olov Bygren vid Umeå Universitet har i sin forskning haft just ojämlikheten i hälsa som utgångspunkt. Kan deltagande i kulturaktiviteter förklara en del av skillnaderna i hälsa mellan olika socialgrupper? Få beteenden skiljer sig nämligen så mycket mellan kort- och långtidsutbildade personer som just deltagande i kulturlivet. I studierna kom det fram att personer som muciserade, läste och gick på kulturella evenemang hade lägre dödlighet och bättre upplevd hälsa. I en längre uppföljning visade sig att särskilt besök på bio, konserter och museer var en hälsosam skyddsfaktor. Studierna visar också att det aldrig är för sent att börja, men att det samtidigt är en färskvara. Kan ett ökat kulturdeltagande, så att alla grupper i samhället får del av den stimulansen, minska hälsoskillnaderna mellan socialgrupper? Detta är en viktig uppgift för fortsatta undersökningar.
Slutsatsen av den forskning som hittills är genomförd visar att kultur, i både snäv och vid mening, har positiva effekter på hälsan. Mer studier och forskning behövs, men kulturens självklara betydelse för hälsan finns nu även vetenskapligt bevisad.
Meta Hammenberg, enhetschef Linnéstadens bibliotek och
Karin Mogren, folkhälsosamordnare Linnéstadens bibliotek